Tur jag tränade smidighet igår.

Sist jag skrev visade jag ju en bild från insidan av perrongtaket där jag hade varit och krupit. Var där och kröp för att jag och en kollega skulle sätta upp skyltar och vi behövde kortlingar där uppe så att allt inte bara ska braka ner. Och eftersom jag är mindre än honom är det jag som har fått krypa. När jag hade varit uppe i taket på perrong 2 sa jag skämtsamt att "Det är ju riktigt rymligt där uppe". Efter att idag ha varit uppe i perrongtaket på perrong 1 kan jag säga på riktigt att det var riktigt rymligt på perrong 2. Det var det inte där jag kröp idag! För att jämföra, perrong 2:
 
 
Perrong 1:
 
 
Ser ni skillnaden? Den märktes då, kan jag säga! På perrong 2 kunde jag till och med vända håll medan jag på perrong 1 inte ens kunde krypa rakt framåt, var tvungen att vinkla kroppen och krypa snett. Och självklart skulle jag ju förbi den där plankan som går rakt över. Nu när jag ser på bilden känns det ganska ofattbart att jag ens klarade det. Och att jag ens tog mig ut är ett under, eftersom jag fick gå baklänges då det var för trångt för att vända. Och för att göra det ännu bättre får man bara gå på reglarna som går tvärs över, annars brakar man igenom. Men! Det gick, och skylten sitter där.
 
In other news, markarbetarna har gjort ett alldeles eget visa-kort till mig:
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0